Tiivistelmä

Tässä tutkielmassa tarkastelen läheisten näkökulmia kansanmusiikin keruutyöhön. Taustalla on Matti Yli-Tepsan Ruijassa vuosina 1976–1986 suorittama kansanmusiikin keruutyö.

Tutkimuskysymykseni ovat: Miten keruutyö vaikutti läheisten elämään? Mitä he muistavat keruumatkoilta, joilla olivat mukana? Millaisia musiikillisia muistoja heillä on? Miten keruutyö näkyy heidän elämässään nykyään? Millainen merkitys keruutyöllä on heille? Aineistona toimivat puolistrukturoidut teemahaastattelut neljältä Matti Yli-Tepsan läheiseltä. Aineisto keskittyy läheisten henkilökohtaisiin kokemuksiin, muistoihin, tunteisiin ja merkityksiin. Teoreettisessa kehyksessä nojaan lähinnä muistitietotutkimukseen ja taustatietoon kveeneistä sekä Ruijasta.

Tutkimuksessa selvisi, että Matti Yli-Tepsan suorittama keruutyö on vaikuttanut läheisten elämään monella elämän osa-alueella. Esiin nousi valtava määrä lähinnä positiivisia muistoja, mutta toisenlaisiakin tunteita ja tuntemuksia. Keruutyö on mahdollistanut läheisille pääsyn uudenlaisiin ympäristöihin ja tutustumisen uusiin ihmisiin. Se on myös vaikuttanut läheisten identiteettiin, arvoihin ja tulevaisuuteen musiikin parissa.

Sammanfattning

Syftet med avhandlingen är att göra en kvalitativ granskning av Wilhelm Sjöbergs samlingar som finns bevarade i Svenska Litteratursällskapets (SLS) arkiv. Samlingarna som jag utgått från är SLS 52, 63, 66 och 94, från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Kvalitativ ska i det här avseendet uppfattas som en innehållsbaserad analys där jag gjort både mera allmänna noteringar om samlingarnas struktur och innehåll, samt noterat vilken information som angivits i samband med uppteckningarna. Sådan information relaterar till framföraren, ort, spridning och årtal, samt en mera omfattande övrig information. Den presenteras i tematiska helheter relaterat till musikens syfte och funktion, dansrelaterad information samt instrumentering och spelstil.

Jag har sedan reflekterat över samlingarnas innehåll ur ett kulturhistoriskt (Nyqvist 2007, 11) samt biografiskt perspektiv (Nyqvist 2007, 13). Som bas för den kulturhistoriska reflektionen har jag använt akademiska litteratur och reflekterat över samlingarnas innehåll i relation till insamlingsarbetets bakgrund, utförande och dåtida värderingar och utmaningar. I den biografiska granskningen har jag varit medveten om att Wilhelm som person också har inverkat på samlingarnas innehåll och utförande. Därför har jag även reflekterat över hur hans kompetenser och andra omständigheter har influerat samlingarna. Wilhelms personliga bakgrund har främst hämtas från intervjuer utförda av Ann-Mari Häggman och Helena Boucht.

I sin helhet konstateras att det finns ett stort värde i Wilhelms insamlingar. De är omsorgsfullt utförda och även väldigt beskrivande. Ur ett kulturhistoriskt perspektiv kan man konstatera att han delvis delade då rådande värderingar, men också kan anses vara föregångare inom andra. Man kan också konstatera att Wilhelm som person i stor utsträckning har påverkat hans insamlingsarbete. Tack vare sin musikaliska bakgrund har han varit väldigt kompetent att göra noggranna och beskrivande uppteckningar. Samtidigt har också hans lokala ursprung sannolikt gett honom fördelar i insamlingsarbetet i förhållande till andra utomstående insamlare.

Sammanfattning

I min kandidatavhandling avhandlar jag den finlandssvenska kanteletraditionen och mer specifikt kantelespelerska Christina Nordqvists (1948–2020) spelstil som jag har analyserat ur ett musikanalytiskt perspektiv. Utöver stilanalysen, var avhandlingens andra centrala mål att samla in informationen om den finlandssvenska kanteletraditionen som bakgrundsdel till stilanalysen.

Materialet som jag har använt i min forskning består av självgjorda transkriberingar, en intervju, notböcker och arkivmaterial från Svenska litteratursällskapets arkiv i Helsingfors och Singsby hembygdsföreningens nätarkiv. Mina centrala metoder har varit kvalitativ innehållsanalys och musikanalys. Avhandlingens teoretiska inramning består av de mest centrala verk inom finsk kanteleforskning.

Det viktigaste syftet med stilanalysen var att ta reda på det hur Christina skapar svänget och den dansanta känslan som präglar alla låtar i hennes inspelade repertoar. Användningen av tretaktsfraseringen, alltså en frasering där alla rytmer fraseras en aning triolaktigt, och mikrorytmisk variation är de mest avgörande tekniska verktygen som skapar dansant kantelespel. Detta gäller inte bara Christinas spel utan också spelet av karelska kantelespelmän på fåsträngade kantele och många mellanösterbottniska kantelespelmän.

Tiivistelmä

Kirjallisuuskatsaus Suomessa tehdyistä tutkimuksista ja tieteellisistä julkaisuista, joissa käsitellään kansanlaulajan äänenkäyttöä ja laulutekniikkaa.

Tulokset:

• Tutkimus on keskittynyt itämerensuomalaisen runolauluperinteen voimakkaaseen äänenkäyttöön ja ”erityisempiin laulutekniikoihin”, kuten kelkettely ja äänellä itkeminen.
• Kansanlaulajan äänenkäytöstä uudemmassa perinteessä tai runolauluperinteen pehmeämmästä äänenkäytöstä ei ole tehty juurikaan tutkimusta.
• Instituutionaalistunut kansanmusiikin koulutus tuo omat erityispiirteensä äänenkäytön opettamiseen.
• Kansanomaisen äänenkäytön oppiminen vain arkistonauhoja matkimalla ei ole aukotonta.
• Oman ääni-instrumentin kehittäminen, sekä soundivalikoiman ja laulutekniikoiden harjoitteleminen ei tarkoita sitä, että laulaja samalla kadottaa oman äänensä ainutlaatuisuuden.