Vindar från Viborg – Spelmännen Gössa Anders Andersson och Sven Ahlbäck som inspirationskällor

Sammanfattning

I mitt projektarbete introducerar jag Gössa Anders Anderssons musik till alla intresserade och analyserar min personliga utveckling som accordeonspelman genom den musiken. Jag berättar om Orsas folkmusikaliska historik och skriver närmare om Bleckå Anders Olsson (1832-1921), Jämt Olov Ersson (1872-1938) och Gössa Anders Andersson (1878-1963). Med hjälp av Sven Ahlbäcks teoriböcker Tonspråket i äldre svensk folkmusik (Stockholm, 1985) och Karaktäristiska egenskaper för låttyper i svensk folkmusiktradition – ett försök till beskrivning (Norra Stavsudda, 1995) kommer jag också att förklara vissa teoretiska begrepp som tonalitet, tonplatser modus, rytmik, metrik, puls och polsketyper i Gössas repertoar. Den mes personliga delen av projektarbetet handlar om mitt samarbete med Sven Ahlbäck, Jonny Soling, Emma Reid och gruppen Fyrland. Jag beskriver också mina tankar om folkmusiktenkiska moment i accordeonspel. Analys av ljudexempel är ett försök att beskriva hur det är att spela Gössa låtar på accordeon. Den konstnärliga delen på den bifogade CD:n består av 8 inspelade låtar efter Gössa Anders och en Orsalåt efter Jonny Soling. Det inspelade materialet finns tillgänglig i Sibelius Akademiens folkmusikavdelningens bibliotek och delvis också på Internet www.etno.net

1 Introduktion

1.1 Projektets bakgrund

1.2 Projektets syfte

2 Historiken

2.1 Orsatraditionen

2.2 Bleckå Anders Olsson 1832-1921

2.3 Jämt Olov Ersson 1872-1938

2.4 Gössa Anders Andersson 1878-1963

3 Karaktäriska egenskaper i Gössa låtar

3.1 Inledning och bakgrund

3.2 Tonalitet

3.3 Tonplatser och modus

3.4 Rytmik, metrik och puls

3.4.1 Metrisk struktur

3.4.2 Takt

3.4.3 Metriska markeringar

3.5 Polsketyper

3.5.1 Jämn polska

3.5.2 Ojämn polska

4 Fördjupning i ämnet

4.1 Mitt samarbete med Sven Ahlbäck

4.2 Mitt samarbete med Jonny Soling

4.3 Arkivinspelningar

4.4 Noter Svenska Låtar

5 Gössa låtar i gruppspel

5.1 Mitt samarbete med Emma Reid

5.1.1 Bakgrund

5.1.2 Ackompanjemang på accordeon

5.1.3 Hur går det att spela Gössa låtar till dans

5.2 Gössa låtar i Fyrlands repertoar

5.2.1 Fyrlands historia

5.2.2 Gössa låtar i Fyrlands repertoar

5.2.3 Fyrlands övningspass i trumhuset vid KMH den 21 och 22 oktober 2002

5.3 Viktiga moment i Gössa låtar i gruppspel

6 Några åsikter om viktiga accordeontekniska och -stilistiska egenskaper i folkmusik, främst i Orsa låtar

6.1 I kvartstonsspelningsmöjligheter på accordeon

6.2 Artikulation

6.3 Det ”omärkvärdiga” spelsättet

6.3.1 Melodifrasering

6.3.2 Artikulation

6.3.2 Riktning

6.3.4 Kroppsrörelserl

7 Analys av ljudexempel

7.1 Inspelningen

7.2 Vals efter fadern

7.3 Polska efter Anders Bergman

7.4 Orsa brudmarsch

7.5 Vals efter bleckå

7.6 Polska efter Bleckå eller Systerpolska 3 eller Mora-Frisken

7.7 Systerpolska 1 och 2

7.8 Två ”Gubblåtar” med Petter

8 Slutsatser

9 Bilagor

10 Källor

11 Literaturförteckning